Språkens grammatik

För många språkstudenter är ordet ”grammatik” liktydigt med vånda och tristess. Vad kan vara tråkigare än att plugga verbändelser eller satsdelar? Om du inte gillar grammatik är du långt ifrån ensam, men det kan faktiskt vara värt att ge den en chans. Utan den skulle det nämligen vara närmast omöjligt att lära dig språk, och ju mer du kan desto intressantare blir det.

Därför är grammatiken viktig

Språk kan vara mycket olika uppbyggda. I vissa länder talas till exempel språk där ordföljden är mycket strikt medan andra språk är mer flexibla och varierade. På svenska säger du till exempel ”Kaffet är varmt” medan motsvarande mening på grekiska också kan vara ”Varmt är kaffet” eller ”Är varmt – kaffet”. Det som de båda språken dock har gemensamt är att meningen är uppdelade i ordklasserna substantiv (kaffet), verb (är) och adjektiv (varmt). Varför är det viktigt att veta? Jo, för att kunna lära dig ett språk måste du kunna förstå vad det är du säger och skriver. Om du vet att ”varmt” är ett adjektiv, kan du sedan byta ut det mot ett annat, exempelvis ”kallt”, ”gott” eller ”äckligt”. Ju fler ord du lär dig, desto lättare blir det för dig att skapa nya meningar, och det är grammatiken som ger dig strukturen. Du kan jämföra det med att lära dig ett spels eller en sports regler – visst kan du flytta omkring pjäserna eller sparka på bollar utan dem men du kommer aldrig kunna spela på riktigt eller delta i matcher.

De vanligaste ordklasserna

Språk kan vara mycket olika varandra men med några få undantag har de flesta en grammatisk struktur och uppbyggnad. Det finns till exempel ordklasser och i svenskan är de nio stycken. Vare sig du tycker att du är duktig eller inte på grammatik kan det vara nyttigt att fräscha upp kunskaperna.

Svenskans nio ordklasser

Det finns både konservativa och lite mer avslappnade sätt att lära sig ordklasser på. Här följer en lista på svenskans nio ordklasser:

  • Substantiv – namn på saker: en hund, ett hus
  • Adjektiv – beskriver saker: en stor hund, ett fult hus
  • Verb – vad sakerna gör: hunden skäller, huset är rött
  • Adverb – hur sakerna görs: hunden skäller argt, huset är otroligt fult
  • Räkneord – hur många de är: många, få, den första, den andra
  • Pronomen – ersätter ofta namn: den, det, han, hon
  • Prepositioner – förklarar ordens funktion och riktning: skratta åt hunden, titta huset
  • Konjunktioner – binder samman meningar: och, eller, för. Hunden skäller för huset är otroligt fult.
  • Interjektioner – ord som står för sig själva: Hej! Aj! Grattis!

Alla ordklasser har flera underordnade kategorier, men genom att ha de nio huvudsakliga i sinnet kan du sedan analysera och lära dig mer om språket du studerar. Det finns även ordklasser på andra språk som svenskan inte har, men det är alltid bra att ha grunderna först.